Att kyssa en groda

prince
Oh, nej, inte igen, alla dessa honor och deras fantasier… Mitt ömma, ömma skinn och vilken andedräkt, fy sören…! Och nu till nästa, men Darwin, ska jag gå laget runt! Men vänta nu, denna här är ju riktigt vacker, kanske jag ska? Lämna min damm och mitt vårliga, årliga kväkande läte. Min gosskör och de romstinna honorna – aldrig mer ett amplexus. Ett oåterkalleligt steg. A giant leap for me. Mitt blåa blod pulserar en aning häftigare. Nej, då skulle ni sakna mig. Inte vill jag beröva er det. Jag besinnar mig och möter dig nästa vår från min damm igen. Au revoir. Mon amour. Je t’embrasse.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s